Idag går Zimbabwe till val

Detta val lär inte bli lika uppmärksammat som USAs, men de senaste dagarna lär det iallafall bli en del skriverier. Jag pratade häromveckan med en kille som hade bott därnere. Han berättade att det var bra att ha kontakter i mataffärer, så man visste när det skulle komma en leverans med exempelvis bröd eller mjöl. Hade man det, och pengar, kunde man gå ner till affären och köpa allt bröd. Sen var det bara att ställa sig bredvid brödleveransen och sälja till de köande kunderna för 10 ggr ursprungspriset. Mugabe måste bort från makten, men det kommer knappast hända idag, då han har polisen på sin sida som kan banka "vett" i folk. Ändå låter jag hoppets låga brinna lite för landets största oppositionsledare. Lycka till idag, Morgan Tsvangirai!

ungdomens påhitt

Varför mitt utlovade inlägg inte publicerades i tid: Jag blev matförgiftad dagen innan vi åkte iväg till Holland. Men nu har jag för första gången på hela resan tillgång till internet, så varsågod:

Nu har alltså en anonym random bett mig dela med mig av mina åsikter ang. modebloggar. Som jag tidigare deklarerat flera gånger är jag mycket bitter över att det finns tjejer i min ålder och ännu yngre som tjänar tusentals kronor på att skriva om kläder och smink. Samtidigt, och detta är ett faktum som inte går att förneka, skulle jag ha varit ännu mer bitter om det fanns tjejer i min ålder och yngre som tjänade tusentals kronor på att kommentera utrikespolitiken och skriva om litteratur. Det hade jag verkligen inte klarat. Usch. När det går sådana där program om genibarn på tv byter jag kanal, men dumma ungar som gör tokroliga saker (AFV), tältar i skogen och tar sig igenom hinderbanor (Wild KidZ), eller sitter och säger hjärndöda saker om vänskap och kärlek (Hasses brorsas syrras bävers låtsaskompis) har jag inga problem med.

Naturligtvis hade jag helst sett att inte heller modebloggfenomenet existerade. Men nu lever vi i ett marknadsekonomiskt, rikt land med yttrandefrihet. Alltså - tillgång/efterfrågan-principen existerar, i princip alla har tillgång till internet och folk får läsa vad de vill. När bloggen trädde in på mediearenan för ett par år sedan kan väl ingen ha blivit särskilt förvånad över hur saker och ting utvecklade sig? Jag blev och är det iallafall inte. De kan gott blogga på. Så länge de inte censurerar kommentarerna (vilket Blondinbella gjorde med min replik till hennes idiotiska inlägg om skatteavdraget för hushållsnära tjänster), driver med invandrare (också Bb) eller överhuvudtaget skriver om sådant de inte vet något om. Fast dessa riktlinjer gäller ju egentligen alla.

Sist men inte minst så har jag egentligen ingen rätt att kritisera modebloggar. Jag har faktiskt varit där själv. Extremt nischat och under täcknamn. Men ändå.

Lagen kan han väl ändå inte prata sig fri från..

HAHAHA
Här försvinner hans smutsiga Vostok Nafta-pengar. Prick 4,7 miljoner om jag inte missminner mig. För er som tvivlar på Vostok Naftas koppling till ryska staten kan jag berätta att 91 % av deras portföljinnehav bestod av Gazprom-aktier år 2007. Det finns väldigt många ordspråk jag snusförnuftigt skulle kunna avsluta detta korta inlägg med, men jag nöjer mig med ett HAHAHAHAHAHAHAHAHAHHAHAHHAHAHAHAHHAHA

Venezuela, ett nytt Ryssland?

Skulle inte tro det, faktiskt. När jag fick höra om Chavez förtjusande påhitt "Presidenten talar" för första gången så trodde jag att det var ett skämt. Det var det alltså inte. Han roffade helt sonika åt sig de bästa sändningstiderna och fyllde dem med långa politiska monologer.

Ingen har väl heller glömt bort ruljangsen kring RCTV, det största privatägda tv-bolaget i Venezuela, och deras sändningsförbud? De sänder visserligen än idag, men inte som förut via marknätet utan istället via kabel-tv. Författarna till den här artikeln (http://handsoffvenezuela.wordpress.com/2007/05/22/mediamogulerna-och-yttrandefriheten-i-venezuela/) menar att detta sändningsförbudet inte var en stor sak - i Sverige skulle staten kunna dra in tv 4s tillstånd att sända via marknätet om kanalen i fråga bröt mot ett avtal. Men handen på hjärtat, är det verkligen samma sak då det sker under helt andra omständigheter? Sveriges regering är till att börja med inte känd för att tysta oppositionen med olika medel. De har inte reformerat hela grundlagen med 70 % stöd hos folket. De har inte nallat bästa sändningstiden, och de har _verkligen_ inte försökt att ändra grundlagen ännu en gång så att de ska kunna sitta kvar på livstid (när det valresultatet offentliggjordes fick jag emellertid lite mer respekt för Chavez). Detta är fakta.

Men fakta är också att tolv av Venezuelas 20 största medier är privatägda. Det handlar om stora bolag vilka nästan alla har högerintressen. Kanske är statlig kontroll av media det enda sättet för vänstern att göra sig hörd? Ponera att Chavez aldrig hade kommit till makten, hur hade mediesituationen i Venezuela då sett ut idag? Jag är säkert inte den första som någon gång dragit paralleller mellan Ryssland och Venezuela, men faktum är att den venezuelanska mediebilden idag hade kunnat se ut som Rysslands - fast tvärtom. Staten kontrollerade medier långt före Chavez tid. Jag blir mer och mer böjd att tro att det statliga medieägandet är en nödvändighet för en något sånär rättvis venezuelansk media. Är högeroppositionen Gazproms motsvarighet, eller är Chavez Putins? Min teori: Om ingen revolution inträffat hade högeroppositionen suttit vid makten idag, och _då_ hade vi kunnat prata Ryssland. Jag vill poängtera att det här sträcker sig långt bortom höger och vänster, det handlar istället om skillnaderna i reell makt. I en marknadsekonomi finns mycket dold sådan inom näringslivet, då fokus riktas istället på regeringen.

Det här är varken ett fördömande eller ett försvarstal. Jag är helt enkelt emot mediemonopol, oavsett om de är statliga eller privatägda. När det kommer till Venezuela vet jag fortfarande inte vad jag ska tycka, men jag är glad att jag lever i ett land där man får det. Tycka alltså.

Kontemplation

Idag har främst tre frågor sysselsatt min hjärna:

1. Varför kan så många finska artister göra superba covers på kända låtar - på finska? Titta på Sverige, vi är sämst på detta! Måste jag säga mer än Sven Wollter? Jag skriver detta med Rauli Badding Somerjokis finska version av "One night" i öronen.

2. Varför tvingade inte Paul McCartney Heather Mills att skriva på något äktenskapsförord innan han gifte sig med henne? Detta kan kosta honom en halv miljard, enligt brittiska advokaters senaste uppskattningar. Kärleken är inte bara blind, den gör en uppenbarligen till en riktig idiot också.

3. Få, färre, ___?!?!?!??!?!?
Horace, please, åtgärda detta snarast. Har varit tvungen att använda detta icke-existerande ord två gånger bara idag.

Dessutom, glada nyheter från Frankrike. Sarkozys UMP har förlorat många städer till Royals Socialistparti i det senaste kommunalvalet. Lyon och Paris förblir socialistiskt styrda, och Toulouse, Perigueux, Strasbourg, Blois, Reims, Caen och Amiens är några av de städer som från och med detta val kommer att bli detsamma.
En tröst för alla världen över - inte minst i Frankrike - som hoppades på Segolene Royal i förra årets presidentval.
Odelat glad över dessa valresultat är jag emellertid inte. Medan Sarkozy har sjunkit avsevärt i popularitet på senaste tiden har han stigit i mina ögon. Kan man känna annat än kärlek till en president som väser "Stick och brinn då, din jävla idiot" till en väljare? Varje röst kanske är viktig, men för Sarkozy är integriteten viktigare.

Öppna dörrar etc

Att dra en slutsats om det amerikanska presidentvalet är som att fördöma rasismen eller hylla en nobelpristagare i litteratur. Redan gjort miljontals gånger. Eftersom utgången i Wyoming inte lär vara okänd för någon tar jag mig idag friheten att avvika från denna bloggs nuvarande standardämne och istället avhandla ett annat, mer ointressant ämne, nämligen min framtid.

Vad ska det bli av mig? Just nu läser jag gymnasiet på distans i galet låg hastighet eftersom jag prioriterar annat i mitt liv: jobb, Hem till gården, klubb- och krogliv, promenera till Shell-macken, CNNs för oss i Europa dygnsrytmsföraktande valvakor och annat dylikt. Om jag någonsin läser klart gymnasiet kommer jag att ha max 1 meritpoäng eftersom jag hatar matte och alla språk utom svenska. Varför får man inte meritpoäng i svenska, det är ju också ett språk?! Ett viktigt dessutom, till skillnad från typ italienska. Möjligheten att söka på sina högskoleprovspoäng med arbetslivserfarenhet ska tydligen försvinna vilket betyder att det kommer vara mycket större konkurrens i den vanliga gruppen.
Och varför bryr jag mig om detta när jag inte ens vet vad jag vill bli?

Faktum är att jag inte vill något hellre än att läsa gymnasiet på distans tills jag går i pension. Jag kommer aldrig att få det bättre än såhär.
(Nu ska jag göra kaffe och titta på fredagens repris av "Hem till gården" på tv4+ klockan 10.50, dagens avsnitt går 12.25 på tv4. Rekommenderas starkt.)
Angående min inledande önskan så kanske den kommer att bli verklighet med den här studiehastigheten.

Kass rösträkningshastighet

Okej, jag vill inte uttrycka några förhoppningar nu, men Texas caucus kan faktiskt avgöra hela Texasvalet. Först var jag osäker på huruvida primärvalet och caucus räknas för sig eller inte, men har nu fått klart för mig att så inte är fallet. På CNNs hemsida står att ifall Obama vinner nomineringsmötena med den marginal han har nu (56/41) så tar han hem Texas. Men bara 41 % av rösterna är räknade.. varför är sydstater alltid så infernaliskt dåliga på att räkna sina egna röster? Minns New Mexico!

CNN har aldrig fel

Förlåt för det totalt okritiska påståendet som utgör titeln på det här inlägget, men det är faktiskt sant, åtminstone när det kommer till att förutspå vinnare. De tror på Hillary Clinton i primärvalet och då gör jag det också. Jag trodde emellertid att resultaten från primärvalet och nomineringsmötena skulle slås ihop, men så verkar inte vara fallet. Just nu står det 51/47 i primärvalet till Hillarys fördel med 77% av rösterna räknade och 54/46 till Obamas fördel i caucus-mötena men det med bara 13 % av rösterna (?!) räknade. Jag tänker inte uttala några som helst förhoppningar - första gången jag gjorde det tidigare i natt gick det åt h-vete så det kommer inte att hända igen.

En mer glädjande nyhet är att Obama knappade in lite grann på Clinton i Ohio-valets slutspurt. 55/43 står det nu när nästan alla rösterna är räknade (88 %). Man kan tycka att det är lite men många delegater står som sagt på spel och om två procent ger så mycket som en extra delegat är det naturligtvis bra.
En annan glädjande nyhet (jag klamrar mig verkligen fast vid halmstrån här..) är att Obama vann en större seger över Clinton i Vermont än tvärtom i Rhode Island. Sen har i och för sig Rhode Island sex fler valbara delegater.

Avslutar denna valvaka med natten kanske mest upplyftande resultat: I år röstade tolv personer i Loving i Texas primärval - fem lade sin röst på Hillary Clinton och sju på Barack Obama.
De har inget republikanskt parti i Loving. Alla var överens om att countyt var för litet för två partier så de slog helt sonika ihop sig. Nu ett par timmars sömn innan psykologin, godnatt!

Dagens STORA fråga

Det ser ut att vända i Texas, trots Loving Countys tappra insatser. Just nu har Clinton 48 % och Obama 51 %. Frågan är om jag överhuvudtaget vill veta hur det här slutar.

Nu kommer iallafall dagens fråga.
Ohio har 11 478 006 invånare och 162 delegater. Texas har 23 904 308 invånare och 228 delegater. Vad fan är det här? Det skulle bli tjatigt att stapla fler negativa adjektiv på varandra men det här är verkligen odemokratiskt.

Ögonen börjar svida nu - tur att jag inte ska jobba imorgon iallafall. Dilemmat är ifall jag ska lägga mig nu eller sitta uppe och vänta på resultaten från caucus-mötena i Texas som kan bli avgörande för vem som tar hem segern.
Det är tydligen kaos i lokalerna, rapporter har kommit in om tvåhundra personer som trängs i en lokal där det förra året dök upp fyra personer, folk som väntar på att mötena ska börja och sitter uppe med sina trötta barn, massvis med väljare som har dykt upp och inte förstår reglerna, lokaler där de har blivit tvungna att stänga folk ute p.g.a. brandrisken etc. De utestängda i det sistnämnda exemplet står villrådiga och vet inte riktigt vad de ska göra. Kanske är de stolta över att bo i världens mest inflytelserika demokrati, kanske inte.

Huckabee drar sig ur

Kom kanske inte som någon större överraskning. 244 delegater lyckades han iallafall skrapa ihop. Just nu håller han ett mycket rörande tacktal. När Huckabee hoppades att han lyckats föra "alla ofödda barns talan" eller något liknande, skallade hurraropen i lokalen. En annan anledning till att jag gillar John McCain är att han inte är Mike Huckabee.

Clinton väntas ta hem Rhode Island och jag har ingen anledning att misstro de statistiskt starka siffrorna. Efter Obamas hattrick på östkusten trodde jag att opinionen hade vänt där, men tydligen inte överallt.

CNN vågar inte säga något än, men jag kan oblygt och professionellt förutspå seger för Hillary i Ohio. Visserligen har inte rösterna i områdena kring Cincinnati och Cleveland räknats än, och i Columbus county har bara 5 % av rösterna kommit in. Det är områden där Barack Obama väntas ha stort stöd och att döma av de fem procenten i Columbus redan har det. Men 60 % mot 38 % med 12 % av rösterna räknade? Nej, det är kört.

Texas nu: Även där är Obama stark i storstadsområdena - Austin, Houston, San Antonio lyser mörkblått medan de mer glesbefolkade områdena verkar stödja Clinton. Men, Obama är inte bara stark i storstadsområdena - ännu en liten mörkblå fläck går faktiskt att urskilja på CNNs karta. Loving County.

Det går åt rätt håll i Texas

Obama leder, men ganska knappt - 56/42. Jag undrar om invånarna i Loving County röstar, och hur de röstar. Loving County är ett riktigt öde ställe (countyt med minst befolkning i hela U.S.A.) som jag och Jerre hittade när vi surfade runt på Google Earth efter riktigt öde ställen. Ett fritidsintresse vi har. Jag har därför sett många mycket öde ställen ur fågelperspektiv i mina dagar, men Loving County slog allt. Speciellt deras modesta "huvudstad", där femton personer bor. Citat ur engelska wikipedia: "Loving County's school system was closed and consolidated into Wink's ISD in 1972 because the enrollment had fallen to two pupils"

I Texas fördelas rösterna till två tredjedelar efter primärvalen och en tredjedel efter caucus. Caucus-mötena börjar direkt efter att alla har röstat i primärvalen, men det tar längre tid än väntat varför hundratusentals, för att inte säga miljontals, texasbor nu står och trängs i caucus-rummen. Hur det här valet är upplagt är en riktigt sorglig historia från början till slut. CNN sände från just en sådan caucus-lokal i Texas där folk redan ställt upp sig i väntan på att mötet skulle börja. En hel drös Obama-anhängare men bara en handfull som stödde Clinton. Hur lätt kan det vara att stödja Clinton på ett sådant ställe? Hur roligt kan det vara att tvingas visa det inför alla grannarna? Förmodligen inte särskilt. Och Hur sugen blir man på att delta i nomineringsmötet?

Nedslående resultat från Ohio

Clinton leder för närvarande ganska stort - 56 % mot Obamas 42 %. En väldigt liten andel av rösterna är räknade men oftast hamnar slutresultatet nära de första resultaten. Rösträkningen verkar emellertid ha avstannat.
Jag hade hoppats på en lite jämnare kamp. Nåväl, jag är inte särskilt förvånad när allt kommer omkring. Om jag ett par timmar tidigare hade varit tvungen att satsa en hundring på Clinton i någon delstat så hade det blivit Ohio.
Rösträkningen har vid det här laget stått stilla i typ en kvart. Shos.
Däremot har det kommit in siffror från Texas som är till Obamas fördel - 58/42 - precis som i Ohio-fallet beräknade på mindre än en procent av rösterna.

Varför redan siffror från Texas? kanske någon undrar. Jo, de flesta vallokalerna i Texas stängde redan vid 8, det är bara några stycken som har öppet till 9.
I Texas hoppas jag verkligen på att Obamas fantastiska (förlåt för hyperbolen, det ska inte hända igen) gräsrotskampanjer har fått opinionen att svänga. Skulle faktiskt bli ganska förvånad om så inte är fallet.

Seger i Ohio viktig i flera avseenden

Det är en delstat som har många delegater, först och främst. Men det är också en delstat som är symboliskt viktig - det är stat där det bor många medel- och lågavlönade arbetare, en av grupperna där Clinton är som starkast. Faktum är att en Paulill, en av mina bästa vänner som bodde i Cincinnati förra året, berättade för mig att Ohio ses som landets "Svensson-stat". Jag antar att det också är av symbolisk vikt.

Äntligen CNN projects - McCain tror nyhetskanalen vinner ännu en stat, men på den demokratiska sidan har de inte utsett någon trolig vinnare (!) Tight race, med andra ord. På McCains högkvarter blåser de upp ballonger. Skymtade även en gigantisk skylt där det stod "1191" - jag börjar fan gilla killen. Inte hans politiska agenda men hans ödmjukhet.

Vermont

CNN projects: Obama och McCain vinner i Vermont.

CNN har inte börjat räkna rösterna än, förstår verkligen inte varför. Däremot redovisar de hur olika demografiska grupper har röstat.

Lite siffror:
Vita väljare (som vi alla vet typ alla väljare i Vermont...) - Obama 62 %, Clinton 37 %

Män - Obama 68 %, Clinton 31 %

Kvinnor - Obama 57 %, Clinton 41 %

60 +:are - Obama 61 %, Clinton 38 %

Sistnämnda gruppen tycker jag är mest sensationell. Clinton har ofta mycket stort stöd i den äldre väljarkåren.

Mindre sensationellt:
Av de som anser att Irak är den viktigaste frågan har 73 % röstat på Obama mot Clintons 25 %.

Vallokalerna i Ohio stänger nu om ca 15 minuter.

Om U.S.A., Mellanöstern och ett stort skämt

I den här artikeln står typ allt jag tänkte skriva om donationerna fast snyggare formulerat.

Nu sitter jag här med ett glas coca cola och, naturligtvis, CNN på tvn. Vi får se hur det går ikväll, riktiga nagelbitare de här valen. Ikväll är det primärval i Ohio, Texas och något mindre viktiga Vermont och Rhode Island. Texas har även caucus senare på kvällen där en tredjedel av delstatens delegater fördelas. Jag har ärligt talat ganska lite att säga om kvällens val, ALLT är verkligen sagt. DN, SVD, Aftonbladet, Expressen, CNN, otaliga bloggar.. Däremot blir det som vanligt kommentarer så fort rösträkningen sätter igång, vilket enligt mina beräkningar bör ske klockan ett, då Vermont stänger sina lokaler.

Några ord om Israel så länge. Förhandlingarna har gått i stöpet vilket väl inte kan ha undgått någon. Condoleezza Rice tar nya, friska tag - världens mest inflytelserika kvinna är tydligen också världens mest outtröttliga. Det är galet vad mediebevakningen är ojämn. Att den svenska pressen är Palestinavänlig kommer inte som någon nyhet, inte heller att TT redigerar sina bilder, men att de felciterar gör det sannerligen! En ansenlig majoritet av västvärldens media är högerägd, så all denna usla rapportering övergår verkligen mitt blotta förstånd.

Jag vill dock inte ge bilden av att vara någon okritisk israelvän heller för den delen. De senaste dagarnas bombningar och militära aktioner har varit oproportioneligt grymma och skördat många män, kvinnor och barns liv. Sen får man inte glömma att även ett fåtal israeler har dödats, men det är mest soldater. Det enda civila fallet jag känner till är studenten i Sderot för några dagar sedan.

Frågan är då - är israelernas militära insatser mer oacceptabla när de egentligen inte är större än Palestinas, bara så mycket effektivare? Eller nja, där kanske jag gjorde det lite lätt för mig, men min poäng går förhoppningsvis inte förlorad. Fler skulle behöva placera dödsfallen i en ordentlig kontext. Vilket är svårt, när nyhetsrapporteringen från konflikten i fråga är undermålig.

Sist men inte minst nu: GALEN utgång i ryska valet! Jag trodde ryska folket inte skulle vilja rösta mer på regeringen som mördar sina journalister.
Nej, men allvarligt talat, de mördar inte bara journalister, de gör faktiskt journalister världen över arbetslösa - förståeligt nog var intresset från media i princip obefintligt.

De är roligare i väst - det här knäcker tjuvlyssnat big time.

http://www.overheardinnewyork.com/archives/013772.html

Jag finns självklart på plats bakom skärmen imorgon natt

"We've all heard that a million monkeys banging on a million typewriters will eventually reproduce the entire works of Shakespeare. Now, thanks to the Internet, we know this is not true." Robert Wilensky